Det är nåt drömskt och samtidigt suggestivt över Massive Attack. Deras genre klassas som trip-hop, och trots idogt sökande har jag funnit väldigt få grupper med ett motsvarande sound. Möjligen kan nämnas Portishead och Bomb the Bass, men det är ändå Massive Attack som framstår i en klass för sig.
Från deras debutalbum Blue Lines skulle jag vilja hämta ”The hymn of the big wheel” som en av de vackraste låtar jag nånsin hört. En låt som handlar om jorden som snurrar på sin plats i universum, och om de små människorna som lever på planeten.
The big wheel keeps on turning
On a simple line day by day
The earth spins on its axis
One man struggles while another relaxes
Det album som i sin helhet kan rekommenderas är Massive Attacks tredje, Mezzanine. Mörka, dova tongångar ackompanjeras av finstämmig sång, bland annat från inlånade Dot Allison. Teardrop är kanske albumets mest kända låt.
Massive Attack passar för vilken dag som helst när du inte riktigt orkar göra de där sakerna du borde, utan hellre sjunker ner i soffan med en kopp te eller varm choklad. Det ska gärna vara lite höstruskigt och regnigt utanför ditt fönster.