Nyheter

2006-01-29	Det känns lite som "sista veckan med gänget" nu, iallafall i gängets ursprungliga formation. Led Zeppelin alias Linus flyttar om en vecka till sin nya familj som längtar efter honom och ser fram emot att få lite nytt siamesbus i huset! Jag njuter av dom dagar han är kvar hos mig, denna genuina lilla knäkatt som är så rolig och nyfiken på livet. Lotta och Kramis är inte så lite knäkatter de heller, nu när de börjar bli stora är det svårt för alla att få plats samtidigt! Just idag har vi ätit räkor, liksom morsan och storebror har de börjat känna igen redan räkpåsens prasslande när den kommer ur frysen, och genast har man en femstämmig siameskör som ivrigt sjunger sin lovsång över de räkor de hoppas man skall fumla med och tappa ner på golvet! Imorgon ska vi åka till veterinären för lite vaccination och ID-märkning. Får se om Kramis lyckas charma veterinären lika bra som sist, när han skrattande fick ge upp försöket att höra något hjärtljud genom allt spinnande!!!
2006-01-22	Den här veckan är det extra roligt att skriva nyheter. Led Zeppelin har hittat en ny familj och flyttar hemifrån om ett par veckor. Nu får man passa på att njuta av den sista tiden med den här härliga lilla katten. Han utvecklas mer och mer åt knäkattshållet och är oftast först uppe i knäet så fort man sätter sig till bords. Han kommer säkert att bli mycket älskad av sin nya familj, och så kommer han att få "storasystrar" också i form av en siamesvariant och en huskatt. Ett nytt smeknamn har han också fått, han kommer att kallas Linus till vardags och det passar ju utmärkt på en sån liten lintott som han är med sin ljusa päls!!! Mina två andra små gosar ska ju få bo kvar, och det beslutet känns mer och mer rätt, även om det blir jobb att hålla ordning på fyra ligister!!! Abigail låter också hälsa från Småland via min mamma att hon trivs utmärkt bra i sitt nya hem, hon busar och leker som aldrig förr och är tydligen lycklig att få ha ett helt stort hus att busa i. Tänk så bra det kan sluta ibland, man får acceptera att en del katter inte trivs så bra ihop, och Birmorna får nu bo tillsammans utan påflugna siameser som terroriserar dem!
2006-01-15	Har ägnat dagen åt att ta några bilder, ibland går det bra och ibland blir det bara halva svansar... Ungarna kan nu ägna lite längre stunder åt att kela och mysa, och kommer gärna och lägger sig i knäet när de får chansen, speciellt Led Zeppelin har tagit för vana att ligga i knäet när man sitter och äter (lagom praktiskt, men han försöker iallafall inte stjäla från tallriken - ska man ta det som en kritik mot sin kokkonst tro???). Men fortfarande är det ganska mycket av "Skalmans" mat- sov- och lekklocka som gäller, så man får vara snabbt framme när ungarna är nyvakna eller just har ätit om man vill ha skarpa bilder där de inte antingen sover tungt eller far runt som yrväder! De små liven visar en hel del gourmettendenser och har lärt sig av de vuxna katterna att hojtar man riktigt högljutt så kan man få en och annan räka, och det är smaskens. Mest räksugen är Lotta, kommer nån för nära när hon fått sin så delar hon ut rejäla snytingar!
2006-01-08	Det är lite si och så med fotograferandet, det kelas och kramas betydligt mer med ungarna under de lediga stunder man får över, men jag har iallafall gjort ett försök att få dem att stitta stilla en stund. Det leks och busas som vanligt, ungarna blir allt mer kattlika men fortfarande är det mysigt att få vara en liten bebis och dia från Pixie. Och snäll som hon är så accepterar hon det gärna.
2006-01-01	En liten och stor nyhet samtidigt. Min väninna Dagny tittade förbi som hastigast, och konstaterade det som jag misstänkt ett tag, nämligen att mina båda bruntabbyungar faktiskt är blåtabby. Ingen kunde bli gladare än jag för det beskedet, för jag tycker den färgen är så fin, speciellt efter att ha blivit kär i pappa Axel när han var här på dejt med Pixie. Jag skall snarast uppdatera kattungarnas sidor och ändra färgbeskrivningen till den rätta, men jag börjar med att lägga ut den trevliga nyheten här. Led Zeppelins färg var iallafall rätt bedömd från början, han är chokladtabby och inget annat!
2005-12-29	Veckorna rusar iväg, speciellt i juletid, och 8-veckorsbilder hanns helt enkelt inte med. Några 9-veckorsbilder är utlagda, ska försöka ta några fler när busungarna håller sig stilla tillräckligt länge för att digitalkameran skall hinna med. Ungarna har nu fått sina namn, det blir Led Zeppelin, Heartbreaker och Whole Lotta Love. Musikanknytning, precis som jag tipsade om för ett par veckor sen. Det har visat sig mer och mer att namnen passar för var och en av dem. Det har också blivit bestämt att Heartbreaker och Lotta kommer att bo kvar här hos oss. Visserligen blir det lite trångt runt matskålen, men i dagarna har birmatjejen Abigail flyttat till Småland, till sin brorsa Amadeus och gamla moster Blossom, som fyller 16 till sommaren. Hon började få mer än nog av siamesernas fasoner, speciellt dom där dumheterna att man ska ligga och sova i en stor hög!!! Inte riktigt en fin birmadams stil, och inte så kul att hamna underst i högen av vilda ungar bara för att man råkar vara född med en luddig gosig päls som ungarna ville burra ner sig i.
2005-12-18	Snart nog var det ingen ide att ha en del av klätterträdet avspärrat, för det tar man sig ju förbi, alltså är det fritt fram för busungar att klättra som de vill. De har visat att de faktiskt kan klättra både upp och ned, det är själva "ned" som annars kan vara lite knepigt och förra kullen förstod inte att man inte skulle hoppa ner (väldigt dumt om man sitter uppflugen nästan två meter upp på den översta avsatsen)... Man kan konstatera att lilla tjejen är sin mors dotter, hon är mycket vild och påhittig och kommer nog att bli en avancerad klättrare precis som Pixie. Lillkillen tar det gärna mer lugnt och myser. Storkillen är en skicklig jägare, och föredrar just nu en grön pälsboll, men andra leksaker går också bra. Han är fortfarande nästan kritvit och ser väldigt läcker ut - eftersom han är chokladtabby så tycker matte det ligger nära till hands att kalla honom för chokladpralinen!!! Fast matte har lite finare namn på gång åt de små också, den här gången blir det något med anknytning till musik!!!
2005-12-11	Den här veckan har busungarna fått tillåtelse att utöka sitt territorium en aning, de har nämligen fått lov att börja klättra i klätterträdet, fast bara på nedersta våningen än så länge. När de kan bevisa att de kan klättra ner istället för att hoppa handlöst så ska de få klättra lite högre. Fast bortsett från klätterträdet så kan man ju också klättra i gardiner, ett tilltag som matte inte är särskilt förtjust i... För övrigt så växer ungarna bra och blir mer och mer kattlika, de springer omkring och busar så mycket de orkar. De är också mycket sociala och så fort man frågar "var är mina busungar" så kommer de alla springande (om de inte ligger och sover middag för då finns det inget som kan störa dem i deras skönhetssömn...)
2005-12-04	Det blir svårare och svårare att fånga ungarna på bild. Världen är så spännande och det är sällan man har tid att sitta stilla och posera några längre stunder. Ungarna äter nu med god aptit den mat som serveras till dem, och det är helt rumsrena. Igår fångade lillkillen sitt första byte, en leksaksigelkott från IKEA, den försvarade han högljutt!!! Annars roar de sig mest med att jaga varandra, klättra bland skorna i skohyllan eller brottas med storebror Morrie (som har en ängels tålamod med de små).
2005-11-20	Digitalkameran har varit på vift några dagar, och 3-veckorsbilderna blev tagna lite sent. Snarast är kattungarna 3 1/2 vecka utom på den första "gruppbilden". Det har hänt mycket senaste veckan. Nu springer ungarna runt och intresserar sig alltmer för sin omgivning, och framför allt för människor. De är otroligt sällskapliga och kryper upp i knäet så fort de får en chans. Man ser också att de håller på att utveckla riktiga personligheter. Lillkillen är en busig tuffing medan storkillen är mer lugn och cool. Tjejen är verkligen feminin i sin framtoning, söt och näpen.
2005-11-10	Några nya bilder på fotomodellerna är upplagda, nu är de två veckor gamla och blir bara mysigare och mysigare!!!
2005-11-07	Har fått hjälp med att färgbestämma kattungarna. Det är en chokladtabby och två bruntabby. Deras stamtavla har också kommit upp på deras sida.
2005-11-05	Nu har kattungarnas egen sida börjat ta form. En god vän fick se ett par foton av ungarna och första bedömningen är att de alla är tabby, därför kallar jag detta för tabbykullen tills vidare, tills de får ett bra tema på namn! De är nu tre ungar som växer så det knakar och som börjar bli väldigt nyfikna på sin omvärld. Storebror Morrie börjar också bli nyfiken på dem och kan knappt bärga sig tills de är redo att krypa ur bolådan och börja jaga pappersbollar och annat kul tillsammans med honom!! (Han har redan gjort ett försök att ge dem en pappersboll, men de förstod inte riktigt vad han menade!)
2005-10-30	Några oroliga och jobbiga dagar har gått. Efter en del pysslande fick jag ungarna att börja dia själva, fast jag fortsatte stödmatningen till den minsta. Nästa problem var att mjölken inte verkade räcka till, det tog till fjärde dagen innan viktkurvan äntligen började vända uppåt om än bara med ett par gram. Ungarna ser ganska olika ut nu. En kille är större än de andra ungarna och har redan öppnat ögonen och ser ut som en liten alien. Tjejen och mellankillen tar sig också ganska bra. Tyvärr ser det sämre ut för minstingen, som inte verkar ha någon riktig gnista i sig. Jag pysslar och matar och håller alla tummar, vi får se hur det går. Pixie mår bra och är nöjd med mammalivet och med att bli bortskämd med köttfärs och andra godsaker. Vad jag kan se verkar hon hämtat sig bra efter kejsarsnittet.
2005-10-26	Ja ibland blir det inte riktigt som man planerar. Jag väntade otåligt när Pixie varit dräktig i 65 dagar, men inga tecken på förlossning. Väntade ytterligare en dag, ingenting. På 67:e dagen började hon blöda på morgonen. Äntligen dags, tänkte jag lättat... Men, inget hände. Åkte till Albanos djursjukhus, och fick beskedet att det fick bli akut kejsarsnitt. Några timmar senare fick jag hämta en drogad Pixie, och fyra små knattar som faktiskt överlevt allihopa! Pixie är nu även kastrerad, så det här blir hennes sista kull. Vad jag kan se så är det en tjej och tre killar, en av killarna är lite mindre och klen, vi får se hur det går med honom, men jag stödmatar och håller alla tummar jag har för att dom små sötnosarna ska fortsätta må bra! Foton kommer snart - än så länge är det nog ärligt talat bara matte som tycker de är söta!!!
2005-10-03	Tiden går... Det var länge sen hemsidan blev uppdaterad, det har inte funnits så mycket att skriva om. Dock så finns det något roligt att berätta nu!!! Pixie ska ha ungar!!! I augusti fick Pixie besök av Axel Munthe, en otroligt gullig och trevlig siameshane, som skall bli pappa till hennes nya kull. Det är tre veckor kvar, Pixie börjar bli väldigt tjock och lugn, och själv kan jag bara gå och vänta!